Att träna upp mentala förmågor hos barnet: Kollaborativ problemlösning


Kollaborativ problemlösning vad är det?
Kärniden för denna metod är den enkla sanningen att den moderna skolan kräver att vissa hjärnfunktioner hos eleverna skall ha en viss mognadsnivå. Om eleven eller barnet, inte har den fordrade mognadsnivån på hjärnfunktionerna kommer det oundvikligen bli konflikter i skolan så tillvida inte kraven från skolan justeras till elevens nivå eller elevens funktionsnivå ökar.

Kollaborativ problemlösning syftar till att öka elevens funktionsnivå. Men det är viktigt att även justera skolans kravnivå i början till elevens förmågor, för att därefter justera upp i takt med att eleven tillgodogör sig ökad funktionsgrad.

Kollaborativ problemlösning är alltså i grund och botten en form av hjärnträning för barnet.  

Beteendeproblem och dylikt hos elever i skolan uppstår alltså som ett resultat på att barnet inte klarar av att bemöta kraven från skolan i avseende till hjärnfunktioner. Det är alltså inte att eleverna vill jävlas eller vara jobbiga utan snarare att de inte klarar av att styra sig själva på ett bra sätt i den pressade miljö som skolan ofta innebär för dessa barn.

För att barnen ska lära sig att styra sig själva på ett bra sätt i skolmiljön krävs det att någon vuxen (som redan har en bra mognadsnivå på hjänrfunktionerna) hjälper dem att styra dem inpå rätt spår. Detta ska man inte göra genom direkta tillsägelser utan genom att tillsammans, kollaborativt komma fram till nya spår (dvs lösningar). Därför kallas metoden för "kollaborativ problemlösning".

Hur ska du göra?
Det som är grunden för att denna metod ska funka är att du kan ha ett bra och jämställt samtal med barnet, där ni ömsesidigt utbyter ideer. Kortsagt: du behöver ha en god relation till eleven, där du genuint försöker förstå elevens tankar, känslor och beteenden. Det är alltså inte ett primärt maktutövande på barnet du ska ha, utan du behöver han en god och öppen kanal mellan er.